ABSTRACT: Från vision till handling

 

Medverkande

Mari Kågström
Forskare, SLU
Jenny Andersson
Projektledare, Tyréns AB
Hanna Areslätt
Planeringsarkitekt, Tyréns AB
Åsa Norman
Tyréns AB
Sara Brorström
Handelshögskolan, Göteborgs Universistet

 

Projektet

Syftet med studien var att utforska och stödja kommunernas arbete med att överbrygga gapet mellan planering och genomförande i hållbar stadsplanering, med fokus på implementeringen av intentioner och mål i kvalitets- och hållbarhetsprogram. Den övergripande forskningsstrategin var samverkan mellan forskare, konsulter och ’hållbarhetsplanerare’ och deras samverkanspartners vid kommunerna Göteborg/Älvstranden Utveckling, Uppsala, Järfälla, Täby och Norrtälje. Metoderna som använts omfattar dokumentstudier av främst kommunernas hållbarhetsprogram och relaterade handlingsplaner, samt samtal i olika kontexter som individuella intervjuer, gruppintervjuer, arbetsmöten och workshops i olika konstellationer. 

Under studiens gång har samverkan mellan en kommuns förvaltningar och enheter samt med kommunala bolag och privata byggaktörer vuxit fram som viktigt tema. Alla kommuner som ingår i studien säger sig planera i samverkan. Det skiljer sig dock i vad syftet med denna samverkan är och hur den sker bl.a. avseende grad av tillit, förutbestämbarhet, flexibilitet, samskapade och kontroll. Det framkommer också tydligt att förutsättningarna för samverkan varierar med varje situation avseende bland annat resurser, organisation, aktörer, maktrelationer, projektets art, markägarförhållanden, förväntningar och kunskap. Detta framkommer också i den mångfald av roller som innehavs av de som leder hållbarhetsarbetet, uttryckta såsom kravställare, koordinator, coach och inspiratör - utförda med varierande grad av idealism och pragmatism. Även om det finns en övertygelse hos många av kommunerna om att samverkan leder till ett mer hållbart resultat, framkommer också att samverkansprocesser kräver mycket resurser; i många fall är svåra och tunga att leda; samt att det sällan finns tid, rutiner och metoder för att utvärdera och lära av tidigare processer och analysera vilka angreppsätt som stödjer rådande samverkansförhållanden.

Ett sätt att förklara variansen och utmaningen i att samverka är att det i Sverige idag finns flera parallella planeringstraditioner som pekar i olika, ibland motsägelsefulla, riktningar för hur planering och samverkan ska gå till; vems kunskap som är relevant när; vem som har ansvar för vad; och hur förutsebarhet och kontroll ska balanseras mot tillit, innovation och plats för misslyckande. Relaterat till det här är att rollen som samverkansledare innebär att vara gränsöverskridare. Vilket ofta omfattar att vara normbrytare och öppnar upp för frågor och dilemman kring relationer, identitet, handlingsutrymmen och gränser.

Redovisning

Ett viktigt mål med studien är att stödja kommunernas framtida samverkan, över förvaltningsgränser och med olika aktörer. Delresultat från studien har därför redovisats på seminarier och workshops på Naturvårdsverket, Boverket, Täby kommun och Göteborgs kommun, samt vid en konferens på Sveriges lantbruksuniversitet med målgruppen myndigheter och konsulter. Under hösten 2017 har resultat och reflektioner avseende variansen mellan kommunerna och vilka faktorer som har betydelse för samverkan och vilka samverkansmetoder, angreppsätt, verktyg med mera som stödjer olika förhållanden redovisats vid en workshop med representanter från kommunerna Göteborg, Järfälla, Norrtälje, Täby, Uppsala, samt Älvstranden Utveckling AB, Boverket, Tyréns och Göteborgs universitet. Våren 2018 presenterades resultat avseende samverkanspraktiker i ljuset av mångfalden av planeringstraditioner vid en internationell workshop i Cambridge. Resultat från studien planeras även redovisas i en vetenskaplig artikel samt som ett populärvetenskapligt bokkapitel.