ABSTRACT: ”Det dröjer nog” – om att bygga en ny och bygga om en befintlig skola i ett socialt utsatt område: mellan politiska målsättningar, praktisk nödvändighet och valfrihetens osäkerhet

Medverkande

Nihad Bunar
Sociolog, Stockholms Universitet.

Projektet

Stockholms stad växer snabbt och redan 2020 beräknas det vara en miljonstad. Denna befolkningstillväxt speglas förstås i infrastrukturella satsningar med alltifrån nya bostäder och idrottsplatser till förskolor och skolor. Antalet grundskoleelever i Stockholm beräknas inom några år vara 100 000 eller 10% av samtliga grundskolelever i Sverige. För att möta detta behov vidtar staden tre huvudsakliga åtgärder: a) nya skolor byggs eller planerar att byggas; b) befintliga skolor byggs ut för att kunna härbärgera fler elever. En strategi är att vid ombyggnaden skapa en omställningsbar skola, det vill säga förbereda skolor för en möjlig expansion, från f-6 till f-9; c) förlita sig på att friskolor kommer att tillhandahålla en del skolplatser. Samtidigt som friskolor uppfattas vara en säkerhetsventil för att alla elever skall få skolplats (kommunen är dock enligt lag skyldig att bereda plats i skolan för alla skolpliktiga barn) uppfattas de också av kommunens lokalstrateger vara en osäkerhetsfaktor som ytterligare försvårar planeringen. Detta har framkommit i de intervjuer som jag hittills har genomfört med stadens tjänstemän.

I fokus för detta projekt står stadsdelsområde (SDO) Skärholmen och i synnerhet dess delområde Vårberg. I samma SDO ingår också centrala Skärholmen, Sätra och Bredäng. Vårberg är ett socialt utsatt (eller strukturellt missgynnat) område som negativt och väsentligt avviker från stadens genomsnitt i samtliga relevanta variabler, från utbildningsnivå och hälsa till skolresultat. Staden och staten har genom åren gjort olika typer av integrationspolitiska satsningar för att minska gapet, utan några påtagliga resultat. Den stora befolkningsomsättningen pekas ut som den största bidragande orsaken, de väletablerade familjerna flyttar ut eller sätter sina barn i skolor i andra områden, medan nyinvandrade familjer flyttar in. För närvarande finns ett omfattande lokalt utvecklingsprogram, Fokus Skärholmen, med långsiktig social och fysisk utvecklingsplan för hela SDO. Social hållbarhet och integration är de ideologiska ledorden och politiska målsättningar som skall genomsyra allt arbete. I olika dokument från stadens och SDO:s sida framgår det att ca 4000 nya bostäder planerar att byggas i området, men i intervjuer med ledande tjänstemän från Stadslednings- och Exploateringskontoret framgår det att det rör sig om långsiktiga planer och att en del förmodligen aldrig kommer att realiseras.

Det bor 4520 barn i ålder 6-15 år i SDO år 2015. Prognosen är att det kommer att öka till 4910 barn år 2025 (+9%). Det går dock 3770 elever i lokala f-9 skolor år 2016. Prognosen är 4070 år 2025 (+8%). Som det ser ut i prognoserna har Skärholmen i själva verket stadens lägsta elevantalsökning fram till 2025. SDO har stort elevutflöde, nettoutpendling (skillnader mellan in- och utpendlande elever) är 800 elever. De flesta går till Hägersten-Liljeholmen och Södermalm, samt andra kommuner. De nuvarande långsiktiga planerna är en ny grundskola i Vårberg, som kan stå klart tidigast år 2030; samt ombyggnaden av Lillholmsskolan (f-9) där detaljplanen är tagen och Söderholmsskolan (f-6, planeras bli en omställningsbar skola) där detaljplanerna håller på att tas fram. Om den nya skolan skall byggas beror helt på vad som händer med elevantalet i dessa två befintliga skolor. I området finns två friskolor: Västerholmsskolan och Alla nationers fria skola, som är intressanta i sammanhanget. Ytterligare en kommunal skola planeras i SDO mellan Bredäng och Sätra och detaljplanerna är framtagna.

Mitt intresseområde ligger i vilka överväganden som görs när planeringen av nya skollokaler och ombyggnad av de befintliga görs i ett område med Skärholmens och Vårbergs socio-etnisk-symboliska struktur. Jag utgår från tre förutsättningar där skolor ses som: 1) Möjliggörare (Enablers) – Social hållbarhet, integration, inkludering och skolframgång är några positiva värden som lokala beslutsfattare försöker åstadkomma genom de nya skolorna. 2) Nödvändighet (Necessity) – Om antalet barn ökar på grund av bostadsbyggen samt om barn från området väljer att stanna kvar i de lokala skolorna eller, som det har antytts i en av intervjuerna, att skolor som elever från Skärholmen traditionellt har sökt sig till (Liljeholmen, Aspudden, Södermalm) blir fulla och slutar ta in elever utanför det egna skolpliktsbevakningsområdet. I det fallet stannar eleverna i de lokala skolorna och det kan kräva fler platser, som kommunen alltså är skyldig att tillhandahålla. 3) Osäker satsning (Insecurity) – Enligt lokalstrategen i Stockholms stad tar det ca sju år och 400 miljoner kronor att bygga en ny skola för ca 900 elever. Osäkerheten gäller kanske inte så mycket den demografiska aspekten, här samarbetar kommunen med Sweco som gör befolkningsprognoser, utan framförallt det som har med valfriheten att göra. Även om eleverna inte tas in i kommunala skolor utanför stadsdelen, är risken, menar mina intervjupersoner, att nya friskolor etablerar sig och lockar de elever som mentalt har bestämt sig att de lokala kommunala skolorna är ingenting för dem. Kommunens strategi verkar vara att bygga skolor (f-9) för att behålla eleverna i området. Det bygger på tron att f-9 skolor gör det svårare för elever att byta.

Hur påverkar dessa tre förutsättningar planeringen av nya och ombyggnaden av befintliga skollokaler? Hur positionerar sig ledande företrädare för de lokala kommunala och fristående skolorna i relation till de planerade och pågående bygg- och ombyggnadsplanerna? Vad betyder de tre förutsättningarna för deras verksamhet?

Studien bygger på intervjuer (vissa är genomförda och vissa planeras genomföras under den närmaste tiden) med en rad representanter för staden, stadsdelen och de lokala skolorna samt deltagande observationer på olika möten. Dessutom har en rad bakgrundsinformation sammanställts utifrån lokala dokument, planer, tidningsartiklar mm. Litteraturen på området är sparsamt förekommande och det mesta handlar om betydelsen av den fysiska inom- och utomhusmiljön (luft, ljus, utrymme etc.) för elevernas hälsa och prestationer.

Redovisning

Den planerade redovisningen görs genom en vetenskaplig artikel samt presentationer i Decode relevanta sammanhang.